Politikåret 1909

	Politikåret 1909
	1908 · 1909 · 1910
Humaniora och kultur
	Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Vetenskap

Händelser

10 februari - Rösträtten för män godkänns slutligen av Sveriges riksdag. Inkomststrecket på 800 kronor per år slopas men rösträttsåldern höjs från 21 till 24 år.

13 april - Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II avsätts efter att hans kontrarevolutionära försök misslyckats. En massaker på armenier i staden Adana är den utlösande faktorn som har fått osmanska regeringen att med överväldigande majoritet ta beslutet. Abd ül-Hamid efterträds av sin bror Mohammed Rechad Effendi som antar namnet Mehmet V.

26 maj - Den svenska Regeringsrätten inrättas för att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet.

13 juni - I Sverige införs förbud mot att sälja tobaksvaror på gatan på söndagar.
26 juni - Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm, varvid en svensk general blir nedskjuten av en ungsocialist, som tror, att det är en rysk officer.

4 augusti - Storstrejk utbryter i Sverige. Landet är under månaden lamslaget innan en uppgörelse nås.

4 september - Då strejkkassorna börjar sina beslutar LO om återgång till arbetet, varmed storstrejken är över. Den är ett nederlag för LO, som förlorar hälften av sina medlemmar (186.226 1907 mot 79.926 1911).

11 oktober - Sveriges industriförbund bildas.
23 oktober - Sverige tillerkänns Grisbådarna genom internationell skiljedom i tvisten med Norge, som får Sköttegrundet och ön Heja.
26 oktober - Generalpresident Hirobumi Ito mördas av en koreansk nationalist. Mordet tas som en intäkt för japansk annektering av Korea.
28 oktober - Carl Theodor Zahle efterträder Ludvig Holstein-Ledreborg som Danmarks konseljpresident.^[3]

8 november - En inofficiell svensk folkomröstning om allmänt rusdrycksförbud uttrycker kraftigt stöd för ett sådant.
13 november - Järnbrukslockouten i Sverige upphävs av SAF. Därmed tar den sista resten av storstrejken slut.

Jose Santos Zelaya president i Nicaragua sedan 1893, försöker skapa en centralamerikansk union genom att aktivt intervenera i grannländernas affärer. Detta ogillas av USA som stöder oppositionen mot Zelaya. När några oppositionella avrättas, däribland två amerikaner, ingriper amerikansk militär och störtar Zelaya.

Okänt datum - Per Albin Hansson förlorar ordförandevalet i Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige. Ny ordförande blir Zeth "Zäta" Höglund.

1 januari - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
16 januari - Ewald Johannesson, svensk direktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
22 januari - U Thant, diplomat från Myanmar, FN:s tredje generalsekreterare.
9 februari - Dean Rusk, amerikansk politiker, utrikesminister 1961-1969.
25 februari - Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.
11 juni - Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977-1979.
13 juni - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
5 juli - Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, utrikesminister.
8 juli - Gunnar Heckscher, svensk professor, partiledare och ambassadör.
21 september - Kwame Nkrumah, politiker från Ghana.

13 februari - Hugo Egmont Hørring, tidigare statsminister i Danmark
21 februari - Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
26 oktober - Hirobumi Ito Japansk statsman, generalpresident (mördad).

^ ”United States” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/United_States.html. Läst 24 september 2012.
^ ”Germany” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html. Läst 31 juli 2015.
^ ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 2 augusti 2015.
^ ”Italy” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Italy.htm. Läst 31 juli 2015.